Det förgängliga lyckoruset

Igår eftermiddag kom det plötsligt över mig, rus av lycka. En känsla som det inte går att stoppa.
Jag stod i butiken och den var fylld med glada kunder. Jackie höll på att hjälpa ännu en kund med köp av en 48-7 jacka. Jag hade just hängt upp vår fjortonde julstjärna, en stor i silver. Då kände jag plötsligt en sån glädje och värme i kroppen. Hade jag varit religiös hade jag utbrustit i ett ”Halleluja, låt oss prisa Herren”. Jag nöjde mig med ett leende och firade med en kopp kaffe i svensk tysthets anda.
Känslan fortsatte att värma mig och det blev inte mindre när jag kom hem och möttes av massor med levande ljus redan ute på tomten.

20121124-070306.jpg
Affe stod uppe på balkongen, tog sig en öl före maten och ropade – Välkommen hem.
Efter maten, hämtmat denna fredagskväll. Pizza till barnen och kebabsallad till Affe och mig,
slängde vi oss i soffan. Jag halvsov mig igenom På spåret och Skavlan. Så skönt att bara koppla av. Blev igen så glad av allas glädje i programmen. Hur nervös Martina Haag var och lättnaden när de vann. Stoltenberg d.ä 81 år som berättade så fint om sin korta tid som änkeman, om sitt dagliga arbete i politiken, Bruno Mars med sitt bands glädjesmittande dans, Swedish House Maffia var ödmjuka. Någon mera person var med, men som sagt jag sov ju från och till.
Idag vaknade jag helt utsövd tidigt, låg länge i mörkret och lyssnade på alla ljud. Affe som snusar gott, Calle som snarkar vid mina fötter, Mercedes som spinner lite tyst vid min kudde. Utanför hörs droppar på taket och jag känner glad förväntan inför dagen.
Affe vaknar, han och Mercedes går ned i köket. Hon får lite grädde på ett fat. Calle och jag ligger kvar, jag får kaffe på sängen. Innan han går ned stänger han dörren in till Kate och Hilma. Samma procedur varje morgon.

Denna Lördag är jobblördag och är jag i butiken mellan halv 9 och 16.
Ikväll ska vi på Julbordspremiär på Långbro Värdshus. Vi var där även förra året.

20121124-071349.jpg
Det blir samma gäng i år, fast utan Kim, som pluggar i Malaga. Ska bli så njutningsfullt att sätta sig till bords och känna julstämningen infinna sig. Är nyfiken på om Fredrik hittat på någon ny smak på sill i år.
Men som jag skrev i rubriken är lyckolust-känslan förgänglig. Rätt vad det är är den borta och det går inte att ropa den tillbaka. Bara att vänta och se när den kommer igen.
Men än så länge är den kvar och jag ligger stilla stilla i sängen och lyssnar på alla mina lyckoljud en stund till innan jag hoppar upp, startar radio, SVT Play eller TV4play medan jag sminkar och klär mig.
En lyckofylld dag önskar jag er kära vänner.
C

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s