När Vilma fyllde fjorton fick hon en shoppingdag i present av mig. Bara sp skrev jag på kortet. Inte hur, när, var eller kanske det mest elementära, hur mycket!
Först åkte vi pendeln in till stan, Vilma och jag. Jag var pinsam och tog bilder på tåget.
Jag var på gott humör och skojade med Vilma. Fast Vilma tyckte inte att jag var så pinsam längre. Håller hon på att bli vuxen måntro?
På Weekday frågade Vilma efter kamouflagejacka.
– På våning 3, där vi har second hand tror jag det kan finnas någon kvar.
Det fanns tre stycken kvar. Först tänkte Vilma ta den på bilden, men sen hittade vi en i em storlek mindre. Den blev det.
Sen provade Vilma hundra par jeans och tackochlov satt ett par perfekt. Vi hittade en fin klänning på rean och några toppar. Vi betalade och gick vidare till Akademibokhandeln.
Vilma köpte mappar, block, pennor och sudd inför skolstarten i morgon. Sen gick vi till Moodgallerian.
På Kinarestaurangen åt vi räkor och vårrullar. Världens minsta portioner var det, folk i stan kanske äter så lite.
Moodgallerian var, ja som att gå i en skog eller park med några tysta lugna butiker. Fågelkvitter, soft loungemusik, palmer och gräsmattor. Alltså mattor som såg ut som gräsmattor.
Toaletterna var så fina och självspolande när man stängde locket. Sånt har vi inte i Stuvsta.
Toaletterna såg ut som handväskor och handfaten såg ut som toaletter. Märkligt!
Efter Mood gick vi till Gallerian och Hollister.
Hollister var mörkt, parfymdoftande och musiken var som på en amerikansk collegefest. En ung pojke sa – Whats up? när vi kom in. Jag tänkte säga som det var att jag var trött, törstig och hade ont i fötterna. Men det verkade inte vara läge för det.
Vilma shoppade loss och jag vilade benen. Sen gick vi till HM och då tyckte jag att Hollister inte var så tokigt ändå. HM var som gamla OBS! I Fittja. Minns någon det?
Efter det fick jag en latte. Vilma åt kaka och Chailatte. Sen åkte vi hem till mitt älskade Stuvsta.
Nu åker jag inte till stan igen på väldigt länge. En gång i halvåret räcker för mig.