Next stop Bangkok

Alldeles strax är det boarding. Det är med blandade känslor jag åker iväg. Att lämna Affe, barnen, lilla Calle o butiken känns så vemodigt. Tänk om de inte känner igen mig när jag kmr hem? Eller om jag inte känner igen mig? Men det ska bli obeskrivligt gött att få sol o värme. Få umgås med nära o kära.
Jag har checkat in väskan, växlat stålars, fikar, köpt pocketbok, kissat, köpt bubbel till en person som fyller 50 där nere på Lanta. Ni får se sen. Och jag har massor av tid över. Är det såhär det är att resa singel? I vanliga fall brukar det vara som ett kringresande cirkussällskap när vi reser. Vi brukar alltid vara sist att gå på planet. Nu har jag oceaner av tid. Vilket jag använder till att glo på folk. Här finna alla sorter. Lilla mannen med stor mustasch, FBI keps o militärkläder, gubbarna som ska ned o träffa ”brudarna”, tjejerna som är ledigt klädda inför mötet med värmen. Par som är så vita i hyn att de ser genomskinliga ut. Barnfamiljer där barnen är uppskruvade av förväntan. Thaitjejerna som åker med sin bleka män. Äldre par som är bekvämt klädda o inte behöver bevisa nått mera. Nu är det visst utrop för bording. Jag sitter på rad 61 o ska visst kliva på bland de första. Allt gott så hörs vi snart igen.