På min dagliga runda får jag kryssa mellan hundskitshögarna som ligger mitt på gångbanan. Jag börjar fundera på vad hundägare är för typer egentligen. Hur tänker de när de låter sina gullgrisar lämna skit efter sig? Att det inte märks, att det inte spelar någon roll. Jag funderar på om de är så generellt i livet, att de lämnar små högar av skit efter sig lite överallt. Men skit kommer alltid fram, förr eller senare, om man inte plockar upp efter sig vill säga.
Det är på insidan jag är rik, skitrik.