Sid 65

Jag har nappat på detta KLICKA HÄR 

 

  ”Nu får ni ligga där en stund och se hur säckarna passar er. Min sovsäck var så avsmalnande nedtill att jag kände mig som en sjöjungfru. Den var väldigt olik mitt gamla sovsäckstäcke som låg hemma på vinden. Efter en stund kände jag hur kroppen domnade av, sömnen var nära. Tittade på JB som låg bredvid, på rygg och med ögonen stängda.

   ”De här säckarna har likadana dragkjedjesystem, så ni kan sätta ihop dem med varandra, om ni skulle vilja”, sa hon.

   ”Det var ju praktiskt”, sa JB helt utan ironi i rösten.

När vi var klara i butiken hade vi även köpt två ultralätta fjälltält, två primuskök, vattentäta packpåsar och åtta pannlampor till alla som skulle vandra från firman.

   ”Jag kör dig hem”, sa JB när vi kom fullastade ut på trottoaren. Jag tackade tacksamt ja och undrade samtidigt hur jag skulle orka hålla mig vaken hela vägen hem till mig. Vi hamnade mitt i rusningstrafiken och när vi stått stilla en lång stund frågade JB

   ”Är Bosse iväg på något spännande uppdrag”

  Doften av lädersätena, den instängda tryggheten i bilen, min enorma trötthet, något av det, kanske allt sammantaget gjorde att jag svarade som det var.

   ”Jag vet inte var han är, han har inte hört av sig på ett tag och jag vill inte prata om det.”

Bilarna i filen bredvid rörde sig framåt medan vi stod stilla. JB smög in bilen i en lucka mellan två bilar i den andra filen. Helt friktionsfritt och utan att någon medtrafikant tutade ilsket. Han gjorde det snyggt, snabbt och behärskat.

   ”Är du hungrig” frågade han och tittade på mig från sidan. Ena handen på ratten den andra på växelspaken mellan oss.

   ”Ja antagligen är jag det”

   ”Jag ska stanna vid Thaihaket och köpa med mat till mig. Vill du ha nått?

   ”Ta nått bara, fast inte för starkt. Ta kyckling med cashews, mild”

   ”Jag vet” Förra gången han handlat lunch till oss på kontoret kunde jag inte äta upp min portion för att den var hot spicy.

   JB stannade vid Thaikiosken och gick ut för att handla. Jag lutade mig mot nackstödet och  blundande. Mobilen ringde och det stod Jennie på displayen. Jag svarade inte, skickade ett mess. ‘Sitter i bilen på väg hem med JB, ringer senare” Fick genast tillbaka. ‘Ska han med dig hem?! Kan jag komma över och hälsa?” Jag svarade inte.

”Mild chicken cashew, sa JB och räckte över påsen med mat till mig när han satte sig i bilen igen. Jag måste inbillat mig, men jag tyckte att JB log med värme i ögonen. Jag måste varit väldigt trött.

Det här inlägget postades i Allmänt, Boken. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s