Livet som pågår

  

 

 – Jag minns, säger maken.

   – Jag vet inte vad du pratar om, svarar jag.

   – Du är bra lik din far du, sa maken

   – Men honom har du aldrig träffat.

   – Inte fysiskt, nej.

   – Säg som det är, du önskar att du hade fått träffa honom, nu är det försent. Låt oss tala om din mor.

   – Hon lever.

   – Får vi inte tala om de levande?

   – Du borde raka benen.

   – Jag ska. Kom inte bort från ämnet. Du mindes sa du, vad var det du kom ihåg?

   – Din syster, svarar maken

   – Min syster, vad är det med henne?

   – Hon ser oberörd ut när hennes man talar om din far. Borde hon inte reagera?

   – För att du aldrig fick träffa min far känner du dig underlägsen min svåger, är det så?

   – Din systers man är en parasit. Om hon inte blivit gravid hade han lämnat henne för länge sedan.

    – Jag misstänker att du pratar om dig själv. Du vore ingenting utan mig. Din mor hade rätt när hon varnade mig för dig.

   – Du borde ha lyssnat på henne. Då hade vi sluppit sitta här som två menlösa amöbor och ingenting veta om livet, det riktiga livet. Maken nickar bort mot baren där det sitter ett gäng svenskar och super.

   – Jag gifte mig med dig enbart för att reta upp din mor, svarar jag.

   – Till och med det misslyckades du med. Hon avgudar dig. Hon skryter för sina väninnor på klubben om ditt jobb, dina vänner och ditt fina hus.

   – Vad vet du om det?

   – Johns fru sitter där och stirrar på min mors mun och suger in varje litet ord om dig. Hon rapar upp det för John och han spyr ut din mors ord över mig varje gång vi möts. Han är en idiot.

   – Du är avundsjuk på John eller hur?

   – Nu skiter vi i det här. Vad sägs om lunch och ett par Singha?

   – Okej, men vi fortsätter sen va?

   – Om du vill så.

   – Klart jag vill.

   – Vart vill du äta?

   – Vi kan väl prova stället precis bredvid?

   – Ok, jag hämtar upp barnen ur havet,

   – Gör så.

 

Maken och jag leker att vi är med i en Lars Norën pjäs när vi ligger i skuggan och tittar på barnen som badar i havet. Tur att barnen ska börja skolan nästa vecka och vi börja jobba igen. Man tänker så konstigt när man måste ställa om klockan från kväll till dag och ligger sysslolös under en palm hela dagarna.

Det här inlägget postades i Allmänt, Thailand. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Livet som pågår

  1. Madeleine skriver:

    Hej! Men tack o tack, det var snällt sagt. Jag måste få ge dig beröm för din häftiga bloggbild. Jag tycker mig kunna se en kristallkrona i ena hörnet också. Tjusigt tjusigt!!! Så var det halloween, jag har köpt pumpa dagen till ära. Ha de fint! Kram Madeleine

  2. Kimilim skriver:

    Hahaha. Det började som vilket samtal som helst mellan er. Men sen fattade jag ingenting. Nu e allt klart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s