Berörd till tårar

 

På vägen mot mitt favoritställe, sjön med bryggan, har jag Morgan Allings sommarprat i lurarna. När han berättar om sin tragiska barndom är jag glad att solglasögonen sitter på. Jag gömmer mig under glasögonen och huvan.

 

 

Jag går fort och kommer snart in i skogen. Mjukt att gå, ensamt och vackert. När jag kommer fram går jag sakta och lätt, hoppas att få se snoken igen.


Men jag är helt ensam. Inga människor, ingen snok. Jag sitter en stund på bryggan.

Sen går jag hem igen. Jag har fått min dos av lugnet för idag. Jag redo för familylife igen.

Nu kom Jackie, hon vill att jag ska klippa henne. Dom tror visst att jag kan allt, döttrarna mina och det kan de få tro ett tag till. Man får hålla sig kvar på toppen så länge det går.

      Sweet sweet Jackie

Det är på insidan man är rik.

Kram

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s